…hur sjutton GÖR folk?!

Tänkte att ni kan få läsa en text jag skrev i juli men som aldrig kom upp på bloggen. Det problem jag då funderade på har nu fått sin lösning. Hantverkare kan och saker ordnar sig!

Projektet är inte klart ännu, men vi är inte vattenlösa under tiden (mojängerna har skruvats upp på väggen). Värmelösa är vi däremot, men i och med att det gamla värmesystemet hade vissa brister har vi ju egentligen aldrig haft någon uppvärmning. Förutom kakelugnen och några elelement då.

 

Ut med pannan ➾ gjuta plattan ➾ in med pumpen

Vi har en källare som behöver pysslas om och en uppvärmningsanläggning som måste bytas ut.

Golvet i bland annat pannrummet består av en rätt ledsen betongplatta, andra delar av källaren har jordgolv. För att skapa ett trevligare klimat i källaren skall betongen bilas upp och någon decimeter jord grävas ur. Därefter skall någon typ av fuktavvisande material läggas in och en ny betongplatta gjutas. Dessutom har vi tänkt installera en ny uppvärmningsanordning.

Innan golvet kan fixas måste förstås hela källargolvet friläggas. Det innebär även pannrum med hela uppvärmnings- och vattenapparaten. Vi känner på oss att i samma ögonblick kommer vår vattentillförsel i kranarna att strypas och uppvärmning är förstås inte att tänka på.

Att först ta bort gammalt golv och sedan gjuta nytt, det kommer förstås att ta lite tid. Och innan golvet är på plats kan ju inte det nya värmesystemet installeras.

…hur sjutton GÖR folk för att få värme och vatten samtidigt som källargolvet renoveras?!

Idag står i pannrummet en gammal, stor och gissningsvis rätt tung panna, en stor hydrofor och en elpatron mm. Ingenting man hänger upp i krokar i taket precis. Inte heller något man kan tänka sig att skruva bort, bära ut för några timmar och sedan bära in och installera igen.

Hur lång tid tar betong på sig att härda? Kan man gjuta några utrymmen i taget? Kan vi gjuta själva eller behöver vi boka in hantverkare? Hur sjutton får vi ut åbäket till panna? Kan vi koordinera ihop byggare och VVS-folk så vi slipper massa väntetider?

Går det här över huvud taget att fixa på ett för de boende smidigt sätt?!

Ja, visst är det viktigt att hitta rätt hantverkare, det har vi ju förstått. Inte minst efter att Martin Timell i rikstäckande TV sträckt ut sin hjälpande hand till en rad olyckliga svenskar som råkat ut för ”fuskbyggare”. Så hur gjorde vi för att undvika samma öde när vi valde snickare för takbytet?

Man kan säga att vi hade två huvudmetoder. Den ena inbegrep olika söktjänster på nätet. Vi fick genom dessa kontakt med tre olika företag. Efter att de hade varit i Haberga och spanat lite fick vi in offerter.

Den andra metoden gick ut på att fråga människor vi kände om de kunde rekommendera någon duktig snickare. På så sätt fick vi nys om två firmor till. Den ena hade inte tid med vårt takbyte i år, men den andra var eventuellt intresserad.

Och plötsligt stod han där en vacker dag, vår Marcus Vahtola på MV Bygg och Kakel i Gimo. Första gången vi träffades hade vi inte ens flyttat in och hade knappt någon idé om vilken typ av tak vi ville ha. Men Marcus tog sig tid att titta på hela huset och lyssna på våra önskemål. Han kom också med många egna funderingar och idéer, och berättade om olika material och tillvägagångssätt. Redan från början kände vi oss trygga med Marcus. Han verkade veta vad han pratade om, han gav oss tips och råd och kunde svara på alla våra hundra frågor. Utan att det kändes påtvingat eller säljande.

Senare kom MV Bygg också med den utförligaste offerten. Där stod exakt vilka arbeten som ingick i offertpriset och vilka som tillkom eller var valbara. Eftersom vi fortfarande inte var på det klara med alla materialval innehöll offerten två varianter, en billig och en dyrare/bättre variant. Hela offerten från bygghandeln fanns dessutom med som bilaga, så vi kunde se vilka material han räknat med att använda och priserna för dessa. Om vi ville kunde vi själva sköta kontakten med leverantören, för att på så sätt spara in lite på kostnaderna. Vi fick då rekommendationen från Marcus att begära offert från flera bygghandlare, för att om möjligt pressa priserna.

Faktiskt hade inte MV Bygg den allra billigaste offerten, men det var för Marcus vi kände störst förtroende. Det tyckte vi var ännu viktigare. Så vi bestämde oss för att göra affär och har inte ångrat oss.

Sedan snickarna började takarbetet för ett antal veckor sedan har vi haft regelbunden kontakt om allt från arbetets fortskridande till utformning av nocksmycken. Oftast är det Marcus kollegor som varit här och snickrat, men nästan varje dag har Marcus själv tittat in och checkat av hur det går. Ibland har han till och med varit förbi en sväng på kvällen för att bolla någon fråga om färgval på skorstenen eller kompletteringar av vissa material.

Kort sagt: vi känner att vi har fått rätt person (man) på rätt plats och tvekar inte att rekommendera MV Bygg till andra.

Det finns en del saker som är ganska svåra att göra när man bara är två. En sådan sak är att plocka ner tegelpannor från taket. Men istället för att ge upp så byggde vi en ränna av en gammal ränndal, spillvirke och ett före detta altantak. Snyggt blev det inte men det funkar!

Relativt tidigt i våra funderingar kring att köpa huset i Haberga insåg vi några viktiga saker.

  1. Detta hus skulle kräva extremt mycket renovering.
  2. Renovering kostar pengar. Högvis med pengar.
  3. Våra löner och samlade besparingar… låt oss bara säga att det inte skulle vara tillräckligt för att täcka den typ av renovering vi hade i tankarna.
  4. Hos banken får man bara låna upp till 85% av köpeskillingen (bottenlån)

…hur sjutton GÖR folk för att finansiera sina renoveringar?!

Att leta efter pengar under spännande luckor i magasinsgolvet funkade inte för oss. Men får man tro tv-reklamen så finns det nog alltid lånemöjligheter för oss konsumenter. Men att skuldsätta sig med skyhöga räntor är väl inget någon längtar efter. Speciellt inte om man precis innan reklampausen satt och kollade på, säg, Lyxfällan. Så, hur hanterar vanliga människor sina renoveringskostnader på ett vettigt sätt?

Jo, till vissa banker kan man vända sig och få beviljat en särskild typ av lån eller kredit. Man berättar vilka förbättringsåtgärder man har tänkt utföra och en mäklare gör en förhandsvärdering av husets uppskattade värde efter genomförd renovering. Förhandsvärderingen avgör hur stort lån man kan få beviljat. Sedan lånar man i princip pengar vartefter man behöver dem, och när renoveringen är färdig bakas byggnadslånet in i det vanliga bolånet. Fastigheten har ju då (förhoppningsvis!) ökat i värde och kan bära ett större lån. Det är också såhär man gör när man bygger nytt hus.

När vi först hörde om denna möjlighet tänkte vi nog båda två att det blir höga räntor även där. Men faktiskt, när vi kollade med vår bank visade sig den räntan vara helt okej. Gåtan löst!