Arkiv (Månadsvis): mars 2013

Vi gör en totalrenovering och har möjligheten att planera om vårt hus, och vi vill förstås göra det så bra som möjligt. Men det är sannerligen inte lätt att styra upp ett helt hus. Alla dessa val och varianter. Var ska man börja? Vad är viktigast? Vad är värt att lägga pengar och tid på? Vad funkar för oss? Vad vill vi ha? Och ska man se det som en chans att bli en ny person med nya vanor, en sån som bor i inredningsreportaget, eller är det en chans att anpassa boendet efter de liv vi lever och de personligheter och förutsättningar vi har?

Ett tag kändes det lockande att satsa på att bli de där personerna med ett skinande rent hus, var sak på sin plats, dekorativa örter och fruktskålar i köket, matchande handdukar i badrummet och lyxiga sängöverkast i sovrummen. Men det är lika bra att ”inse fakta” som man säger ibland: det kommer aldrig att inträffa. Så vi bestämde oss för att förlika oss med vilka vi verkligen är, och skapa de bästa förutsättningar vi kan för ett trevligt, mysigt och avkopplande boende som passar just oss. Exempelvis planera för hyllor, lådor och skåp på de ställen där vi gillar att lägga grejor.

En särskild sak vi bestämt oss för skulle passa oss bäst är att ha klädgarderoben utanför sovrummet. Det började som en lös idé, men har vuxit till något som vi absolut inte är villiga att kompromissa med. Anledningen är enkel: vi går sällan upp samtidigt på morgonen, och att behöva rota runt bland kläder i mörkret samtidigt som den andre försöker sova utgör ingen optimal start på dagen. För oss har det verkligen blivit något vi stör oss på. Hittills har vi gjort det bästa vi kan av situationen, nämligen att plocka fram morgondagens kläder redan kvällen innan. Men hur kul är det att börja fundera på vilka jobbmöten och aktiviteter som är inbokade imorgon, samt vilket väder man kan förvänta sig? Inte direkt något som får mig att känna mig lugn och harmonisk inför natten i alla fall.

Kompromissandet upphör här! I vårt nya sovrum kommer det inte att finnas några garderober. Istället planerar vi som man kan se på ritningarna för en ”walk in closet”, alltså ett litet klädrum, med egen ingång. Förutom att det löser vårt primära problem gillar vi tanken på att inte behöva ha en massa garderobsdörrar som ska öppnas och stängas hela tiden. Istället blir det nog mycket öppna hyllor och krokar samt några lådor och klädstänger.

Garderob med snedtak/vägg blir det, längs den här väggen:

 

Nu har snickarna riktigt kommit igång på övervåningen och rivit ut det som vi inte fick bort, vilket inkluderar en hel vägg. Eftersom den väggen visade sig vara bärande så fick de också stötta upp med hjälp av en limträbalk med stöttor i ändarna. En ny vägg har också börjat uppenbara sig och den vedeldade spisen har fått ta plats på avbytarbänken så länge.

När planlösningar, fönsterbågar och badrumsdetaljer flyger runt i huvudet stora delar av ens vakna tid är det ibland svårt att komma ihåg vad vi har bloggat om och inte. Jag var säker på att de senaste tankarna kring planlösning uppe och nere fanns bland inläggen, men har märkt av nära och käras förvirring att så inte är fallet. Tidigare versioner finns nog, men sånt där förändras ju så fort. Speciellt när ingenting byggs, utan alla dörrar fortfarande hålls öppna. I och med badrumsbyggena som snart ska komma igång kommer en del planer emellertid att permanentas.

Så, vi börjar med nedervåningen. Idag är rummen fördelade enligt den lite mindre bilden. Vi har två murstockar i huset, och den runda saken på den högra är en kakelugn.Det grå längst ner till höger är trappan (både ner till källaren och upp till andra våningen). Entren ligger på högra husväggen, precis jämte trappan (för övrigt västerut). Dagens lilla toalett ligger i utrymmet precis till vänster om trappan.

Det kan vara kul att veta att rummet längst nere till vänster varit väntrum en gång i tiden (då med separat ingång) och rummet längst upp till vänster var kansli).

Och här kommer den nya föreslagna planlösningen. Bad/tvättrummet har fått flytta på sig för att vi ska få plats med lite större hall. Så det blir ett rum med ordentligt fönster och därmed bra ljus och fin utsikt. Precis det som kan motivera oss att tvätta, stryka och mangla lite då och då! Rummet som är märkt med gästrum nere till vänster blir nog egentligen i första hand någon typ av bibliotek eller allmänt umgängesutrymme. Men med bäddsoffor eller liknande så man snabbt kan få till ett bra gästrum om det skulle behövas.

På övervåningen finns faktiskt också ett gammalt kök, längst ner i mitten på ritningen. Den lilla, lilla toaletten ligger i utrymmet mellan trappan och köket. Det stora rummet längst uppe till höger är det rum som vi började isolera i mellandagarna, och det är fortfarande inte klart. Gavelväggen är kvar, och där finns inget innertak ännu. Rena rama vinden alltså, och därmed kallt.

Eftersom huset har sadeltak sluttar även innertaket en del närmast långsideväggarna (markeras med tunna streck på ritningen). Det rum som har varit kök har dock full takhöjd, i och med en takkupa.

Vår senaste plan för övervåningen ser ut som följer. Målet har varit att få till ett rejält badrum, en garderob utanför vårt sovrum (kan ägna ett särskilt inlägg åt det!), lite extra förvaring samt ett antal gästrum/sovrum/kontor och allmänt umgängesutrymme. Och framförallt en planlösning där man inte behöver gå genom ett rum för att komma till ett annat. Förutom umgängesutrymmet uppe i högerhörnet då. Murstockarna har utmanat oss lite, men nu tycker vi att vi har fått till det. De två rummen som är märkta med sovrum/gästrum är stora nog att rymma dubbelsängar. Great!

En lustig sak med övervåningen är att det nya badrummets placering (snarare en utvidgning av det gamla) kommer blockera tillträdet till övriga rum. Så en dörr måste tas upp ganska snart från andra hållet. Och då räcker det inte med bara en dörröppning, själva dörren måste passas in med en gång. Rummet utanför är ju som sagt bara vind än så länge.

 

Jenny hittade den här bilden som verkar finnas hos Upplandsmuseet i original. Klicka på den för att se en större version.

Det här är en flygbild tagen 1936, bara 16 år efter att Haberga Station byggdes. Stationen och järnvägen syns tydligt i högerkant av bilden. På den här tiden gick vägen från Alunda till Gimo genom Haberga. Vägen på bilden som går upp i mitten av byn är den vägen.

Glömde ju visa er bilder på fina kommoden som ska in i badrummet på övervåningen:

 

Ja, vi har ju lovat vår kompis Johanna att alltid använda ansiktsmask när det dammar. Och dammat har det gjort den här helgen när vi på allvar har börjat riva toaletten och köket på övervåningen. Förra helgen skrapade vi nog bara på ytan, med lite masonit och köksskåp som monterades ner. Nu tog vi i ordentligt, och så verkar det vara med rivning. Ju längre man håller på desto mindre noggrann blir man med att ta en bräda i taget. Att ta hela väggen på en gång istället är ju så mycket mer effektfullt!

Samtidigt som jag av-elade omgivningarna gick Anders lös på toaletten. HERREGUD vad läskigt det var när han tog bort innertaket. Ovanför fanns en plast och sedan någon typ av glas- eller stenullsisolering som definitivt hade sett bättre dagar och nu luktade liksom lite surt. Det var då maskerna åkte på. Vi plockade isoleringen rakt ner i säckar och hittade fuktskadad masonit. Urk.

Masoniten slets ner och nästa anhalt var helt enkelt råsponten. Som man ser på nästa bild är den utbytt i samband med att taket lades om i somras. Det förklarar antagligen fuktskadorna. Skönt att det nu kan göras om ordentligt men det får en samtidigt att fundera på hur andra delar av huset ser ut… Observera förresten springan mellan taket och väggen. Ingen skulle bli gladare än vi om vädret snarast slår om från fem minusgrader till fem-tio plusgrader. 

Kolla även in den kraftiga takbjälken i högerkanten av bilden. Den hade vi inte planerat för, men vi hoppas att våra duktiga snickare kan avlasta på något sätt. Annars blir det jobbigt att stå upp i badkaret. Man kan också skymta lite faluröd panel ovanför bjälken. Det säger oss att den lilla kupan är tillkommen efter att huset byggdes. Att lära känna sitt hus historia och utveckling är kul!

Fler saker vi har lärt oss den här helgen är hur dörrkarmar monteras (läs demonteras) och att panelen bakom masoniten först var lite gräsgrön och sedan mer turkosgrön. Frysboxar är tunga men flyttbara, järnspisar är tyngre och mer svårflyttade och murbruk är svårforcerat.

Hela väggen till vänster om mig skall bort och det är i den vår nyupptäckta takbjälke gömmer sig. En ny badrumsvägg ska sedan resas 1-1,5 meter närmre kameran. Eftersom vi inte har tillgång till tigersåg funderar vi på att ge snickarna rivningsuppdraget. Väggen är också så rejäl att det känns lite läskigt att ta ner den bara sådär.

Lösa trådar där vi annars behöver hjälp i rivningsarbetet just nu är vatten och avlopp i kök och toalett samt järnspisen. Målet är att riva så mycket som behövs för att snickarna ska kunna sätta igång med badrummet så smidigt som möjligt.

Det här känns som ett sånt där inlägg man borde börja med ”Don’t try this at home” men det vara ju precis vad vi gjorde så det skulle vara lite hyckleri från vår sida att säga det. Så vi säger helt enkelt att om du ska ge dig på något sånt här så är det bäst att fråga någon som vet innan du ger dig på det, det gjorde vi. Om du använder det vi skriver här som någon sorts guide för elarbete så får du verkligen skylla dig själv. 

Idag har rivningsarbetet fortsatt i högsta fart med fokus på att få ner så mycket som möjligt av det gamla badrummet på övervåningen och den delen av köket på övervåningen som ska bli nytt badrum. Men innan vi kunde slita ner väggarna (den roliga biten) så behövde vi göra något åt elen. De flesta hus är genomsyrade av elkablar, som vi för det mesta inte ens tänker på. Det är först när man ska verka våld å sina väggar som man förstår att elen är precis överallt.

Som tur är så har vi elektriker i släkten och vi fick väldigt bra tips på hur vi skulle göra för att inte göra bort oss. I princip handlar det om att stänga av all el som går, testa alla sladdar och uttag med en spänningstestare så att man verkligen är säker på att elen är av och sen testa allt en gång till. När vi var helt säkra på att elen var av så skruvade jag upp den första dosan och sa åt Jenny att putta mig så hårt hon kunde av stegen om jag skulle få ström i mig…

Målet var att ta bort anslutningarna till resten av övervåningen på de dosor som sitter närmast elskåpet. Vilket man gör genom att koppla loss sladdarna inuti dosorna. Som tur var såg de flesta av våra dosor inte ut som den här ovan. Den hade fem kopplingar (en kommer genom väggen) och då gav vi faktiskt upp. Många av ledningarna i det här huset är gamla och slitna så det verkar bäst att mucka med dem så lite som möjligt.

Till slut så var alla dosorna avklarade och avsnoppade. Ingen ström dök upp i uttagen och vi kunde fortsätta med resten av rivningen. Spännande, lite dödsfara och rätt så lärorikt, en bra dag helt enkelt.

Det kommer mer om själva rivningen senare.